Deprecated: Assigning the return value of new by reference is deprecated in /home/bjornes/public_html/wp-includes/cache.php on line 99

Deprecated: Assigning the return value of new by reference is deprecated in /home/bjornes/public_html/wp-includes/query.php on line 21

Deprecated: Assigning the return value of new by reference is deprecated in /home/bjornes/public_html/wp-includes/theme.php on line 576
Björn Eriksson » Du sköna nya värld

Björn Eriksson

 

Du sköna nya värld 13 november 2010

Sparat under: Recensioner — Osso @ 21:15

En frekvent citerad framtidsbild från 1932 av Aldous Huxley. “Civilisationen” har satt sig kan man säga. De kännetecken som det oftast refereras till i samband med boken Du sköna nya värld är den ultimata drogen Soma och att civilisationen lyckats utrota sjukdomar och ålderdom. Mitt personliga omdöme är att Du sköna nya värld är mer intressant än bra men absolut läsvärd. Bara det att jag inte vet vilken av alla trådar jag ska börja dra i för att nysta upp mina reflektioner är ett bra betyg.

Modernismen måste ha varit på frammarsch när boken skrevs och vad Aldous gör är att fortsätta de positiva prognoserna, den framgångstanke och teknikoptimism som präglade det moderna. Detta parar han med en totalitär, ultrakollektivistisk, fascistisk och rasistisk stat.

Denna extremt stabila “civilisation” betraktas av en utomstående enstöring - John, en “vilde” från ett naturreservat som av en slump lärt sig läsa och kommit över Shakespears samlade verk. En eloge till Aldous för att han gjort honom gammalmodig, romantisk och sexistisk. Det är knappast  “den gode vilden” som tar plats. Johns komplicerade förhållande till sin mor parat med sin Shakespeare-romantik-tragik gör honom till en rätt otrevlig typ. Bad on bad helt enkelt.

Berättelsens människosyn är annars rätt positiv. Om de förädlade människorna, läsaren får inte följa någon av de andra sorterna som bara ska arbeta, inte tänka, inte tar sina domnande doser av Soma, slutar spela meningslösa spel och ha sex med sina kompisar - då börjar de fundera över livets mening, sin omvärld och sin dolda potential.

Sexualiteten spelar en stor roll i boken. I bokens värld är promiskiösitet en av samhällets inpräntade dygder. Mellan raderna läser jag hur Aldous viskar menande om hur det kan gå om det kristna äktenskapet och familjevärdena förkastas. Jag hittar ingen förklaring i berättelsen till varför de lever i ett patriarkat i framgångssamhället. Det är männen som har flera kvinnor på en dag, kvinnor som är vackra och fylliga (pneumatiska med Aldous språkdräkt) hela sin livstid. Männen innehar de höga posterna och det är de som självklart rattar sina flygdon. Dock tävlar kvinnor och män i de idrottslika spelen sida vid sida. En välvillig tolkning är att Aldous ville göra berättelsen trovärdig i sin samtid. Jag lutar dock åt att det låg lite för långt bort för Aldous att fantisera om likhet mellan könen, apropå det budskap jag annars tolkat mellan raderna.

Jag tycker inte att det är konstigt att framtidsbilden präglas av teknisk utveckling. Allt skulle ju bli så bra med tekniska framsteg och staters ekonomi som lyfte och stabiliserades (”take-off” och “steady state” economy). Det märkliga är att merparten av de framtidsbilder jag tar del av i fiktionen följer detta spår. Det är som om det finns en växel. Antingen teknik-teknik-teknik-spåret där allt som är luftigt och vitt får plats, eller så blir det efter-katastrofen (läs Vägen) för hela slanten med en förödd miljö till följd av människans okunskap och hybris. Det vore trevligt med andra bilder. Bilder att inspireras och lockas av.

Det finns som sagt många trådar att nysta i när det gäller Du sköna nya värld. Berättelsen är t.ex. nedlusad av citat från Shakespeare. Till och med titeln är tagen från Shakespeares sista pjäs Stormen. Den satir som biter bäst på mig och som står sig bra idag är de hypnopediska budskapen. Staten spelar upp käcka, irrationella, (o)moraliska fraser under sömnen. Dessa fraser utgör kollektiva sanningar som även om de genomskådas styr medborgarna. Vilka fraser hör vi om och om igen? Vilka fraser och mönster hör vi och upprepar trots att vi känner att de är tvivelaktiga?

Tillbaka till modernismen och första hälften av 1900-talet. För mig är det tydligt att Aldous tagit de frågor som var på tapeten och sedan frammanat en värld där dessa är lösta för att på så sätt belysa filosofiska frågor. Bekämpning av sjukdomar och fattigdom. Aldous frågar - Och sen då? Han framskriver även fascism och rasism som ideologier i ett odemokratiskt styre för allas bästa. Om Aldous levde idag och fick sin skrividé - vilken typ av framtidsvärld skulle han frambringa ur sitt inre?

Drogen Soma är en kittlande tanke. En för medborgarna gratis drog utan allvarliga biverkningar som gör livet lättare att leva. Jag tolkar Soma både som en drog på detta vis men även som en symbol för distraktionen, en verklighetsflykt från det allvarliga, känslosamma och svåra. Valet mellan det blå eller det röda pillret. Förströelse eller sanning?

I de dystopier jag tagit del av där anarki inte råder är det nästan alltid totalitära stater som huserar. I bland är det konspirationer men alltjämt sitter det lätta måltavlor till mäktiga män och planerar världens öde. Jag skulle hellre se skrämmande framtidsbilder, om det är ruskigheter man är ute efter för att väcka spänning, indignation och fascination, med ett ur dagens perspektiv acceptabelt styre med transparens och reglerande funktioner men där makthavarna och medborgarna inte orkar eller fattar att bry sig. Ligger det för nära samtiden?

 

Ge mig ord.