Deprecated: Assigning the return value of new by reference is deprecated in /home/bjornes/public_html/wp-includes/cache.php on line 99

Deprecated: Assigning the return value of new by reference is deprecated in /home/bjornes/public_html/wp-includes/query.php on line 21

Deprecated: Assigning the return value of new by reference is deprecated in /home/bjornes/public_html/wp-includes/theme.php on line 576
Björn Eriksson » Den Lomborgiska oviljan

Björn Eriksson

 

Den Lomborgiska oviljan 13 februari 2007

Sparat under: Engagemang — Osso @ 21:26

Så satt jag tillbakalutad i soffan med en kopp te i handen. Jag har bläddrat fram en skrivblockssida med krumilurer från någon stund av inspiration. Jag har till och med tagit fram rätt dokument i Finder och börjat skriva stödord om hur jag skulle kunna justera och populärisera min uppsats från kursen i kinesisk filosofi. Min korta uppsats handlar om etik för hållbar utveckling och daoism och buddhism. Jag tänker på hur jag skulle kunna göra den lite mer läsvänlig eftersom det akademiska språket kan lufttorka ett frodigt ämne till stilfull savann.

Ja. Så kommer jag ihåg Markus e-post om att Björn skrivit på DN. Jag läser Björn Lomborg inlägg. Jag minns Björns artiklar från humanekologikursen i Umeå 2001. Jag orkar inte redogöra för honom här. Läs DN debatt från idag 13/2. Jag suckar. En djup suck till för jag tycker att han har så fel. Han vet ju vad det handlar om men väljer att betona så tråkiga saker. Jag suckar för jag vet att jag inte kan släppa det.

Och DN Debatt. Om de känner sig balanserade så kan de ju ta in nån tok som argumenterar att krig är bra för befolkningsregleringen. Så har de balanserat en rapportering om att mord i krigets namn är negativt.

Jag vill ge min egen hemsida lite dignitet, som om DN Debatt och Björn Lomborg läste min sida (vilket jag för deras skull hoppas att de gör), och besvara Björns ledare. Men innan jag drar igång vill jag uppmärksamma läsaren på att jag skriver i ett streck, i viss affekt. (torrt…)

Björn tycker inte att rapporter av IPPC:s klimatrapport är befogad med motiveringen att klimatpanelen säger ungefär samma sak som i tidigare rapporter. Det finns alltså inget massmedialt sprängstoff i att forskare med emfas i över ett deccenium sagt att vi sabbar klimatet och att trenden fortfarande är negativ. Föreställ dig detta:

Larmcentralen ringer och säger att staden brinner och att elden sprider sig.
Några blir oroliga och ledsna. De flesta säger att det är lugnt. Eld har människan alltid använt och utan den skulle vi fortfarande sitta och frysa i grottor. Dom som är oroliga kan ju gå och huttra i en grotta eller två.
Larmcentralen ringer och upprepar sin rapport.
Många blir oroliga och ledarna säger att folk ska fortsätta att strö fnöske och brinnande fimpar men att de självklart ska ta tag i problemet med elden. Den förhistoriska liknelsen har tappat sin charm i och med att röklukten impregnerar folks hem och hus.

Larmcentralen ringer och upprepar sin rapport.
Folk blir oroliga och undrar stilla varför ledarna inte gör något. Några blir med rätta rejält förbannade och frustrerade när de inser faktumet att elden spridit sig runt nästan hela staden och att det kommer krävas en sjuhelsikes åtgärd för att rätta till problemet och att hela staden står på spel, även om de nuvarande stadsborna kommer att klara sig men förorterna ryker och att barnen troligen aldrig kommer att se solen på grund av röken.

Då kommer Björn Lomborg och säger: - Ingen anledning till oro. Larmcentralen kommer inte med nyheter. Att staden brinner sa dom för länge sedan! Jag tycker att vi ska chilla lite, ta en paus, kramas och kanske måla husen blå för att piffa upp den sotiga vardagen. Björn citeterar experten Mike Hulmes, som tycker att vi ska “ta ett djupt andetag och stanna upp”.

Jag känner inte Mike. Jag vet heller inte om Björn gör det men när någon med anledning av klimatrapporten ber mig att ta ett djupt andetag och stanna upp så reagerar jag så här; Livet är värdefullt. Närvaro gör oss levande och ger oss förmågan att se djupt i vår vardag. Vi behöver stanna upp och se att tillväxtjakten för oss till ett stup. Det är fullt möjligt att vända, att styra vår utveckling för ökad bibehållbarhet och välmåga.

Jag är rätt säker på att Björn och jag reagerar något annorlunda på Mikes uppmaning. Men jag håller med Björn om att det inte är bra att skrämmas. Så som Dagens industri kan skrämmas om minskad tillväxttakt, eller som Expressen kan komma med det sensationella avslöjandet att vanlig huvudvärk kan komma av en hjärntumör (en vanlig hjärntumör kanske?). Det är skillnad på skrämsel och krisinsikt. Om världens ledare, politiker och företagsledare, inte vore så förblindade av sin profithunger och så okritiska till sin natursyn skulle Al Gore kanske inte kunna plocka några poäng på att flänga runt och deklamera klimatförändringarnas sannolikhet och konsekvens.

Björn avslutar med att det är bättre att satsa på fattigdomsbekämpning och justera handelshinder istället för att minska klimatutsläpp i och med att det ändå tycks vara kört. I mitt perspektiv innebär bekämpning av fattigdom, HIV/Aids, undernäring, malaria etc en omdaning av dagens ekonomiska system och syn på rättvisa, frihandel och solidaritet. Om fattigdomen har något samband med rikedomen i världen så borde ju fattigdomsbekämpning även rymma rikedomsbekämpning! Alltså behöver rikedom och fattigdom omvärderas. Det ändlösa begäret (ibland kallat marknadsmekanism) kan inte tillfredställa mina behov. Som att dricka sprit för att slippa bakfyllan - kortsiktigt.

Så, nu känner jag mig färdig för kvällen. En viss lättnad innfinner sig.

Tack Björn för din ovilja att se nödvändigheten i att hantera klimatpåverkan med kraft, det fick mig att formulera min tankar denna kväll.

 

4 Kommentarer för detta inlägg

 
Janne Says:

Ensidighet hjälper ingen - egentligen. Visst har du rätt i din kritik mot Björn (inte du), när du påpekar att det är korkat att välja alternativet “ligga lågt” i miljö-/klimatfrågan. Men samtidigt tror jag att det inte tjänar något till (långsiktigt) att välja alternativet “GÖR NÅGOT NU” om man inte samtidigt försöker lösa bland annat de frågor han nämner på slutet.

Frågan är väl snarast hur man fördelar insatserna?

 
Janne Says:

Alternativet “GÖR NÅGOT NU” avser alltså ett ensidigt fokus på, typ, “klimatet”.

Fy, vad det var svårt att formulera sig i kväll!

“en omdaning av dagens ekonomiska system…” är alltså lika viktigt i kampen för miljön som att begränsa/kontrollera skadliga utsläpp.

(Varför skrev jag inte så från början?)

 
Osso Says:

tjena Janne! Kom på att jag inte svarat på ditt inlägg trots att jag funderat en hel del på frågan.
Ensidighet nej - inte bra.
Inlägget är ett tydligt frustationsuttryck - Arrgh
När jag var lite klipte jag sönder tröjan och skrek:
-HULKEN!!!
(han kunde bli arg han)

När det kommer till utvecklingsfrågor bär jag övertygelsen om att det finns olika grader av förhandlingsbarhet i samhällets dimensioner. Den ekoligiska dimensionen är inte alls förhandlingsbar, om man ser till naturlagarna (kruxet är bara att förstå sig på dem - varav försiktighetsprincipen är ett smart antagande). Den sociala dimensionen är inte heller så förhandlingsbar. Vad gör människor lyckliga? Kan man byta gemenskap mot nästintill obegränsad tillgång till chips? Nej.
Den ekonomiska dimensionen är till 100% förhandlingsbar även om det refereras till ekonomin som att den vore det motsatta.

Så när man manar att handling så tycker jag att man ska ha dessa tankar med sig. Vad är smart att satsa på?

 
Janne Says:

Är Osso detsamma som Björn? Densamme?

Det är bra att du skriver i frustration, det gör jag med. På gott och ont, förstås. Man trampar i några klaver och behöver t.o.m. förklara sig eller ta tillbaka saker emellanåt.

Jag ser det som ett offentligt tänkande.

Kunde min kommentar få dig att ytterligare formulera dig? Ja, det verkar så.

Hurra! :)

Ge mig ord.