Deprecated: Assigning the return value of new by reference is deprecated in /home/bjornes/public_html/wp-includes/cache.php on line 99

Deprecated: Assigning the return value of new by reference is deprecated in /home/bjornes/public_html/wp-includes/query.php on line 21

Deprecated: Assigning the return value of new by reference is deprecated in /home/bjornes/public_html/wp-includes/theme.php on line 576
Björn Eriksson » Vackrast inte vackrast

Björn Eriksson

 

Vackrast inte vackrast 10 augusti 2007

Sparat under: Buddhism, Poesi, Recensioner — Osso @ 7:57

Sköra efter en veckas frihet i Plommonbyn från skvalradio och vardagligt brus framträdde orden klarare än vanligt. “Inte vackrast…” blev för oss en buddhistisk sång.

INTE VACKRAST I VÄRLDEN
av eMiL Jensen

Ni som vet att en mur bara är en bro på högkant,
att det som är som det är inte måste vara konstant.
Ni som hör rop på hjälp när ingen annan hör det,
gör det ni gör och aldrig får nåt för det,
låter ni bli så finns ingen annan där som gör det.
Ni som går dit ni går utan att nån annan styr er.
Ni som får era sår utan att ni blir martyrer.
Ni som drömmer men aldrig blundar för det som händer,
glömmer era fiender men aldrig vänner,
gömmer och hjälper människor ni inte känner.

Ni är inte vackrast i världen,
världen är vackrast i er.
Det är inte i era ögon,
det är i vad ni ser.

Ni som skrattar er fram till det sjukt seriösa.
Ni som får folk att undra om ni borde få gå lösa.
Ni som alltid gör fel och aldrig är perfekta,
spelar inga spel och skiter i det korrekta,
som vågar vara snea och defekta.

Ni är inte vackrast i världen,
världen är vackrast i er.
Det är inte i era ögon,
det är i vad ni ser.

Åh, hur ni lyckas inspirera,
få mig att vilja orka mera,
utan att jag känner mig sämre eller måste prestera.
Åh, hur ni lyckas exaltera,
få mig att orka vilja mera.
Det hörs på era röster och det lyser igenom när man ser er

Så ni är vackrast i världen,
världen är vackrast i er.
Jag ser det i era ögon,
där ser jag vad ni ser

_______________________________

“Ni som vet att en mur bara är en bro på högkant,
att det som är som det är inte måste vara konstant.”

Denna rad för mina tankar till det japanska koanverket Mumonkan. Att passera en vägg som är oändligt hög, hur är det möjligt? Att upptäcka att väggen inte alls är en stängd port utan en bro, är ett frigörande ögonblick. Kanske har jag tittat på den från fel håll och vart leder bron? Från lidandets och obehagets strandkant till befrielsens strand. Bron står avgiftsfri och tillgänglig för alla.En mur som tippas till en bro till allting annat är en fin liknelse om hur uppfattningen om ett separat ego upplöses i sammanlänkningen med allt annat. Vi bygger murar om oss som individer och grupper och tror att vi borgar trygghet. Jämför det med tryggheten av att inse att efter att murar blivit broar är vi aldrig ensamma, och har aldrig varit det heller!

Enligt den buddhistiska filosofin finns endast en konstant - förändringens. Våra kroppar liksom våra föreställningar, tankar och känslor ändras i en kontinuerlig ström. Det som är idag kan vara borta imorgon. Med buddhistisk övertygelse är det garanterat inte detsamma.

“Ni som hör rop på hjälp när ingen annan hör det,
gör det ni gör och aldrig får nåt för det,
låter ni bli så finns ingen annan där som gör det.”

Här kommer bilden av medkänslans bodhisattva in. Det finns många poetiska bilder av Avalokiteshvara. I vissa kulturer är det en man och i andra an kvinna. För mig spelar det ingen roll. Avalokiteshvara ser allt lidande i världen och räcker ut sina tusen hjälpande händer. Medkänslan kommer ur förståelsen av att alla varelser är intimt sammanlänkade i världens virrvarr. De gånger vi medvetet sträcker ut en stödjande hand för oss själva och den som behöver manifesterar vi en del av Avalokiteshvaras tusen händer.

Utifrån strofen knyter jag även an till bodhisattvan Kshitigarbha som svor att bege sig till helvetesvärldarna för att erbjuda läran till de varelser som lider helvetets kval. För mig symboliserar detta att dharma inte är tänkt att praktiseras när allt känns bra och bekvämt utan hela tiden och särskilt när det är svåra tider. I sorgen är dharman ett värmande vägledande ljus på samma sätt som den kan vara en härlig partylampa under en födelsedagsfest.

“Ni som går dit ni går utan att nån annan styr er.
Ni som får era sår utan att ni blir martyrer.”

Den första meningen representerar sann frihet för mig. Att välja sin egen väg. Det förutsätter en möjlighet till fri vilja även om det är svårt att stå emot vanor, lockelser och rädslor. Att rannsaka och välkomna sig själv på djupet leder till att vägen klarnar och sedan är det bara att i uppmärksam närvaro ta steg i rätt riktning.
Begreppet Dukkha (ung. lidande) är centralt i Buddhismen, på samma sätt som ordet “sjuk” är centralt i begreppet sjukhus. Att erkänna och se lidandet i sig själv och världen är första steget på vägen mot befrielsen från lidande. Att se och erkänna sitt lidande är skiljt från matyrskap där någon tar på sig stora umbäranden för någon annan, eller ett högre mål. Vi får nog med lidande, vi behöver inte söka upp mer. Att vårda sina sår kan fungera som en förstärkning av sin buddhistiska praktik i och med att de dels är en del av en själv och dels genom att påminna en om att minska lidandet i sig själv och världen. Att se, erkänna och släppa taget om sitt eget lidande är en effektiv väg bort från självömkan.

“Ni som drömmer men aldrig blundar för det som händer,
glömmer era fiender men aldrig vänner,
gömmer och hjälper människor ni inte känner.”

Detta återkommer till Avalokiteshvara som inte gör skillnad på hög, låg, ful, fin, snäll eller elak. Alla behöver kärlek för att läka. Att vara närvarande i nuet utesluter inte förmågan att visionera och föreställa sig en bättre framtid. Uppdelningen i vi och dom hindrar den storartade kärleken att flöda. Att omfamna sina fiender är ett steg mot helhet i det inre och yttre. Det handlar även om att göra det rätta även om det kan innebära att man bryter mot konventioner och tillfäölliga lagar.

“Ni är inte vackrast i världen
Världen är vackrast i er
och det är inte i era ögon
utan det är i det ni ser”

Denna vackra refräng slår an min syn på icke-dualitet som är avgörande inom Buddhismen. Allt omkring oss är fantastiska manifestationer av världens underbara kreationer. Det finns inget vackert eller fult i sig. Att se det vackra med en vacker intention är det vackraste. Jag blir vacker när jag blir betraktad på ett vackert sätt. I refrängen tackar jag alla som speglar fram det vackra i mig.

“Ni som skrattar er fram till det sjukt seriösa.
Ni som får folk att undra om ni borde få gå lösa.”

Enligt Mahayna buddhismen kommer nästa Buddha att föra fram de tidlösa lärorna på ett kärleksfullt sätt som inbjuder till stor glädje. Maitri på sanskrit betyder ungefär förmåga och intention att sprida kärlek och glädje - loving kindness. Kommande Buddha kallas Maitreya Buddha och avbildas ofta som en hejdlöst skrattande rund Buddha. Att skratta sig fram i världen samtidigt som så mycket lidande omger oss är en stor utmaning men en förutsättning för att sprida lycka och frid. Där det inte finns skratt finns heller inte grogrund för ett lyckligt liv.

“Ni som alltid gör fel och aldrig är perfekta,
spelar inga spel och skiter i det korrekta,
som vågar vara snea och defekta.”

Som jag nämnde ovan kan det som är rätt strida mot rådande konventioner och lagar. Denna strof väcker även min åsikt om att ingen är perfekt och att det är bättre att försöka vara sann och äkta än perfekt. Perfektion med andras mått är en omöjlighet. Istället för att försöka utplåna sina brister är det bästa att omfamna dem, ge dem sig omsorg och kärlek. Genom att vara sig själv sann och förverkliga sig själv kan vi bidra med så mycket mer än om vi går omkring och önskar ömsom låtsas vara någon annan. Inom den tibetanska buddhismen finns det engelska begreppet - crazy wisdom, som kännetecknas av en utövare som ser bortom rådande normer. Utifrån detta kan hon eller han komma att göra saker som kan tyckas förbluffande, provocerande, löjligt och roligt.

“Åh, hur ni lyckas inspirera,
få mig att vilja orka mera,
utan att jag känner mig sämre eller måste prestera.
Åh, hur ni lyckas exaltera,
få mig att orka vilja mera.
Det hörs på era röster och det lyser igenom när man ser er”

Dessa två meningar symboliserar för mig bodhisattvaidealet. Bodhisattvor finns inom Mahayanabuddhismen som varelser på gränsen till fullkomlig upplysning som återvänder till livets kretslopp för att sprida den buddhistiska läran tills alla varelser är befriade. Oavsett om det finns strålande eteriska varelser som swishar omkring och sprider kärlek och förståelse så fungerar symbolerna för bodhisattvorna som inspiration och motivation. I de stunder som vi önskar eller gör gott och i stunder av klarhet är vi nära att förverkliga en bodhisattva och en Buddha.

Raderna väcker även tankar på den praktiserande församlingen - Sangha. En sangha kan vara en samling munkar och nunnor och lekmän. Det kan även vara alla de saker som hjälper oss i vår övning. En livskamrat, katt, odlingslott, sittkudde. En sangha kan vara en grupp vänner som kommer samman då och då för att fika och diskutera, prata och lyssna. En sanghas funktion är att ge stöd och struktur åt övandet som en påfyllning och vägledning. Vi behöver inte hitta det rätta stället för att öva men vi behöver andra som kan hjälpa oss upp när vi ramlat omkull.

“Så ni är vackrast i världen,
världen är vackrast i er.
Jag ser det i era ögon,
där ser jag vad ni ser”

Jag är så glad för denna slutstrof i och med att icke-dualiteten återkommer. “Ni är inte vackrast…” och “Ni är vackrast…” blir samma sak. Jag betraktar andra som något vackert och de blir vackra. Jag blir vacker genom att betrakta vackert. Jag ser mig i möte med vänner och andra och bugar mig och citerar Thich Naht Hanhs fina dikt för hälsning

En lotus för dig
en blivande Buddha

 

1 Kommentarer för detta inlägg

 
Helena Says:

Era båda texter förstärker varandra på ett skönt sätt. Jag är en gammal utrangerad mammavarelse som försöker leva dharman i en synnerligen trivial inramning. Glad att du påminde om att katterna kan vara sangha. Att det inte behöver vara mer komplicerat än så.

Ha de bra!

Ge mig ord.